hormigrimmadetarsomattsimmaidimma

När datorn lade av i flera dagar,
kändes det som att bli srypt av för tajta kragar.
Efter ett tag glömdes problemet bort,
men det varade fruktansvärt kort.
Man har nog blivit lite väl beroende,
en slags dator och Internet troende.

Fast det är ju ganska tråkigt rent i allmänhet när saker är trasiga,
man slitter sitt hår och beter sig värre än de som är knasiga.
Ett hav av ilska bubblar upp,
man känner sig som en frustrerad och upprörd tupp.
Har man tur går det över efter en liten stund, 
annars blir man nog hos psykologen en ständig kund.
Det funkar inte heller att bara sura och gorma,
ibland måste man se till att det inombords slutar storma.
Annars blir det bara ännu värre,
och de som inte är trasigt blir ännu sämre.

Många saker går ju faktiskt att laga,
även för de som är svaga.
Och till slut återställs balansen,
då sätter man på huvudet åter glädjekransen!

The end, 
with nothing left to mend! :)