hormigrimmadetarsomattsimmaidimma

Tiden kan gå fort och sakta,
ibland måste man för den sig akta.
Den kan rusa iväg som ett expresståg,
eller fastna som en såg.
Den är omöjlig att ta på eller fånga,
precis som sån där ånga.
Den är indelad i år, månader, veckor och dagar,
men även i timmar, minuter och sekunder som om det fanns lagar.

Ibland tvingar den oss att skynda på,
att lite snabbare framåt gå.
Andra gånger tvingar den oss att vänta,
då det kanske är någon som man ska hämta.
Det verkar som den kontrollerar oss varje dag,
att få oss till sin slav så man känner sig svag.
Frihet får vi aldrig så länge vi använder oss av dessa ur,
den kommer att ligga lite för långt på lur.
Den kontrollerar oss och inte vi den,
inte ens om man heter Sven.

Men dess största lurendrejeri är dess existens,
för den finns ju inte ens.
Det är ett fantasiodjur precis som feer och älvor,
fast det var ändå den som styrde när vi for.
För trots att den bara är en fantasi vi tillverkat,
kontrollerar den nästan varje aspekt av det liv som vi genom har häcktat.
Frihet kommer inte förrän den dag vi förstår,
det är till det bästa att sluta med dagar och år.

Så låt den inte styra allt för mycket över ditt liv,
nej inte ens du Siv.
Ta dagen som den kommer,
och ge tillbaka den innan Morden i Midsummer.
Då kommer livet att gå bättre än nu,
även om du är en gnu.

Skutt, hopp och hejdå på dig,
hoppas du inte köper all skit som skrivs av mig.